Pulkamördaråk i Myrebo
Vi bestämde oss för att inte åka på bio, inga bra filmer som går. Så vi åker pulka i Myrebo ist!
Vi kör upp till soptippebacken glada i hågen. Väl där stånkar vi oss upp till toppen, kikar lite ut över utsikten och sätter oss i pulkan. Laura sitter framför mig i hennes guldiga fara. I en evighet åker vi nerför mördarbacken och sen kommer vi på att det är ju stängsel en bit fram så vi sätter ner fötterna för att bromsa vilket resulterar i massa snö i ansiktet och innanför jackan. Ingen glad Anna i slutet av backen här inte. Men Laura skriker och tjuterm av lycka. Sen kommer vi på idén att åka på den coola sidan med massa gupp. Visst, det gick ju bra det första åket.
Men sen ska jag och Laura åka tillsammans på ett gupp. Från en hög avsats tar vi fart och med snabb fart kommer vi till guppet. Där inser jag mitt misstag. Jag kommer dö... Tänker jag och skriker senare ut högt i förtvivlan. Jag dog lite. Min rygg dog. Fan vad ont det gjorde. (Bildbevis kommer!) Vi flög från guppet upp i luften och jag landar med pulkhelvetet under ryggen med en hård duns.
Jag och Becka insåg att vi är alltför gamla för sånt här, våra ryggar pallar inte trycket. Vi behöver små, barnvänliga backar. Sårade och blöta tog vi oss upp till donken för att tröstäta. Nu sitter jag här i min säng helt mörbultat och ledsen :( Mest för att jag saknar Manny...
Godnatt ♥
Så här arg kan jag bli om jag förlorar i wow eller cs. Lika arg blir jag på pulkan och backen när dem inte sammanbetar!